Kort presentation av Per Florén
Jag har haft fotografi som intresse i över 35 år. Det började med att jag fotograferade på resor och de första åren rörde jag sällan kameran mellan resor. Med tiden blev jag mer och mer intresserad av vad jag kunde åstadkomma med kamerans inställningar, jag ville helt enkelt försöka ta bättre bilder. Jag började titta mer på andras bilder, lärde mig om komposition och vad som bidrog till att göra en bild tilltalande. I början var det förstås mycket övande. På den tiden när man fotograferade analogt var tiden längre mellan fotoögonblicket och tills att filmen framkallats och att man kunde se resultatet. Inlärningsprocessen blev därför långsammare och det var inte ovanligt att man gjorde om samma misstag som man gjort tidigare. Det gällde att lära sig att tänka hur det skulle se ut på filmen, eftersom den inte uppfattar verkligheten som vårt eget öga gör och sedan utnyttja filmens egenskaper till sin egen fördel. Jag började bli intresserad av svartvit fotografi också, vilket ledde in mig på arbetet i mörkerrummet. Många timmar och sena kvällar gick åt till framkallning i labbet, både för att ta fram svartvita kopior och cibachrome-kopior (diafilm till papper). Det var en väldigt utvecklande period. Man lärde sig vikten av att ha ett bra grundmaterial i filmen för att uppnå ett bra slutresultatet, särskilt eftersom det blev dyrt med material om man inte förberedde sig väl.
Sedan 2005 fotograferar jag enbart digitalt och jag kan i nuläget inte tänka mig att gå tillbaka till det analoga. Samtidigt är jag idag oerhört tacksam att jag började med det analoga, vilket gjorde att jag verkligen behövde lära mig tekniken och tänka på slutresultatet. Naturen har jag däremot varit intresserad av så länge jag kan minnas, något som förmodligen grundlades när jag som barn bodde i Kenya några år med mina föräldrar. På senare år har jag även utbildat mig till ekolog och naturvårdsbiolog. Hittills har jag besökt 37 olika länder. Om jag får välja fotograferar jag nästan enbart i naturen och fotograferandet fungerar också som en slags meditation för mig. När jag går ut i naturen med kameran är det nästan som jag kopplar bort allt annat, går in i en kreativ bubbla, och samtidigt blir jag också fokuserad på att upptäcka detaljerna och det lilla i naturen. Fotograferandet blir därmed ett slags upptäcktsfärd. En upptäcktsfärd oavsett om det är i närheten eller långt bort. Så har vi ju den där jakten på den ”perfekta bilden”. Finns den? naturligtvis inte, men det är denna strävan efter att ta bra bilder, som också berör andra som är en del av drivkraften. Jag tror inte på något sätt att jag är bättre än andra fotografer, det finns massor fantastiska fotografer idag och med den digitala tekniken är det fler än någonsin som fotograferar. Det fick dock bli denna personliga strävan efter den ”perfekta bilden” som fick ge namnet åt hemsidan ”PerfektFoto”.
Jag bestämde mig tillslut för att tiden var mogen för att ta mina bilder till en ny nivå genom att ge ut en boken POSITION 2016, som jag 2018 följde upp med att ge ut boken Utan inbördes ordning i kaos. 2022 var det så dags att ge ut den tredje boken Silent scream. Under tiden har det bara rullat på med föreläsningar, utställningar och uppdrag.